 Artiklar kan sökas på ord i titeln eller på nyckelord (keywords).
Keywords innehåller nyckelord från artikeln, som tex pelargon, frö, jord, plantera. Dvs. substantiv i singular eller verb.
Fn. kan man tyvärr inte kombinera flera sökord.    | | | hem » artiklar » praktika | Föröka krukväxter med delning publicerad 2010-01-27 av Lena Ljungquist, Gröna Sidorna | betyg:  antal röster: 22 | Att dela en växt är ett av de enklaste sätten att få en eller flera nya plantor.
Bästa tiden för delning är på senvintern och tidig vår i samband med omplantering, men blir det trångt i krukan kan man även dela växten andra tider på året.
För att man ska kunna dela en växt krävs att den sätter sidoskott i någon form, vilket inte alla sorters krukväxter gör.
Det finns olika typer av sidoskott. Det kan vara sidorosetter, utlöpare av olika slag eller sidolökar eller knölar. | 
| En sidorosett ser ut som en liten kopia av växten och växer upp ur jorden alldeles bredvid huvudplantan.
Exempel på växter som bildar sidorosetter:
- Svärmors tunga
- Aloe
- Sainpaulia
- Clivia
- Fredskalla
- Ormbunke
En utlöpare skickar en utväxt i eller stänglar ovan jord som i sin ände bildar en ny liten planta.
Några exempel på växter som bildar utlöpare:
- Ampellilja
- Mor och barn
- Hjärta på snöre
- Ormbunke (bildar både sidorosetter och utlöpare)
En annan typ är ’mattbildande’ sorter vars rötter växer ut på bredden och skapar mängder av nya plantor som bildar en del av den totala växten.
Några exempel på detta är:
- Plättar i luften
- Hemtrevnad
Lök- och knölväxter som får sidolökar, t.ex. lyckoklöver.
Så här gör man:
Växter med bladrosetter
För växter med sidorosetter är det viktigt att de inte är för små utan kan hanteras ordentligt och att de har börjat få en ordentlig rottillväxt. Enklaste sättet att kolla är att försiktigt knacka på krukan och ta ut rotklumpen.
|
>
Clivia bildar sidorosetter
>
Saintpaulia bildar sidorosetter
>
Lyckoklöver bildar sidoknölar
>
Hemtrevnad är tuvbildande
|
Ta ett ordentligt grepp runt jordklumpen, sätt tummarna mellan huvudplanta och sidorosett och bryt försiktigt så att sidorosetten lossnar lite från huvudplantan. Då kan man kika hur det står till med rötterna.
Det är inte ovanligt att rötterna på huvudplanta och bladrosett vuxit ihop och gör det svårt att dela dem åt. Då får man ta i ordentligt men samtidigt vara försiktig genom att bryta och lirka lite i taget. Om det behövs kan man ta hjälp av en blompinne eller liten blomspade eller en gaffel för att försöka bryta isär plantan.
>
Aloe med bladrosetter
Plantera bladrosetten i bra blomjord i en kruka som till storleken är proportionerlig till plantan. Vattna försiktigt och håll lätt fuktigt till ny tillväxt visar sig. Då behandlar man den på samma vis som en fullvuxen planta.
Huvudplantan får efter delningen säkert plats i sin tidigare kruka men behöver få lite ny jord.
Växter med utlöpare
Ursprungstanken med att skicka utlöpare med småplantor är att de skall slå rot i jorden en bit från plantan som t.ex jordgubbsplantor gör. Då de odlas i kruka blir resultatet istället för de flesta sorter att de blir hängande i luften som tex hos ampelliljan.
Dessa småplantor är lätt att ta tillvara för att göra nya växter av. Är rötterna väl utvecklade klipper man av utlöparen och planterar den i en liten kruka med vanlig blomjord, vattnar försiktigt, placerar ljust och håller lätt fuktig till dess ny tillväxt visar sig. Då har rötterna vuxit till sig ordentligt och plantan kan behandlas på samma vis som ett fullvuxet exemplar.
Om rötterna är lite uttorkade eller inte särskilt väl utvecklade kan den behöva hjälp att få rötterna att växa till ordentligt.
Då planterar man den i såjord och låter den stå några veckor i ett
miniväxthus
där den får extra fukt och ett stabilt klimat. När den visar ny tillväxt har rötterna etablerats och den kan skolas om till vanlig blomjord och efter några veckor skötas som en fullvuxen planta.
Ett annat alternativ är att sätta ner den lilla plantan i en kruka med jord medan den fortfarande sitter fäst vid moderplantan och kan dra nytta av dess livskraft.
Efter några veckor när man ser att den börjat växa ordentligt klipper man av utlöparen och man har fått en ny liten krukväxt.
|
>
Ampellilja i 'miniväxthus'
|
Utlöpare som redan ligger mot jord bildar snabbt bra rötter. Klipp av utlöparen bredvid den lilla plantan och lossa den försiktigt från jorden. Sitter den hårt fast kan man försöka lirka loss den med en gaffel eller, om den har fått riktigt kraftiga rötter; ta ut plantan ur krukan och bryta loss den ur jorden.
Plantera i blomjord i en kruka som proportionellt överensstämmer med plantans storlek.
Mattbildande sorter
Dessa bildar ett myller av ofta ganska grunda rottrådar som den mattbildande plantan växer upp ifrån. Den växer i princip på bredden istället för uppåt.
Denna typ av växter kan man dela i två eller flera mindre delar.
Knacka loss jordklumpen ur krukan och håll den ordentligt med båda händer och tryck isär med tummarna.
Plantera de delade plantorna i blomjord i varsin kruka i passande storlek.
Lök- och knölbildande sorter
Hos sorter som bildar en sidolök eller knöl, eller sorter som växer på bredden genom att bilda en mängd små knölar tar man loss jordklumpen ur krukan och bryter loss en eller flera lökar eller knölar och plantera dessa i en liten kruka med blomjord.
Vattna återhållsamt första tiden till dess att lökarna eller knölarna börjar skjuta nya skott. Sköt den sedan som vanligt.
|       |  |
 | |   

 | |

 |
|
|
|